Sök:

Sökresultat:

133 Uppsatser om Uttag av stubbar - Sida 1 av 9

Påverkas tillväxten i tallbestånd av grot-uttag vid gallring?

Grot-uttag vid gallring kan komma att bli mer utbrett i och med stigande priser på skogsbränsle. Det har dock befarats att grot-uttag vid gallring skulle kunna innebära stora tillväxtförluster eftersom skog i gallringsfas har stort näringsbehov. Tillväxtreduktion av grot- uttag vid gallring har emellertid varit svårt att påvisa i tallbestånd. Målet med detta arbete var att genom analys av data från ett fältförsök undersöka hur helträdsutnyttjande vid gallring av tallbestånd påverkar tillväxten i det kvarvarande beståndet jämfört med gallring av enbart stammar. Försöket ligger i Granö i Vindelns kommun och anlades 1982. Följande två hypoteser testades: Tillväxten är lägre under andra tioårsperioden efter helträdsgallring än efter gallring av enbart stamved, och tillväxtminskningen förstärks av en andra gallring med grot-uttag. Parceller behandlade med grot-uttag uppvisade en statistiskt icke-signifikant tillväxtförlust på ca 6 %. Den statistiska analysens måttliga styrka, försökslokalens höga bonitet och tallbestånds låga grot-mängd och oberoende av kväveupptag från förnan föreslogs som anledningar till att behandlingseffekten av grot-uttag inte kunde säkerställas statistiskt..

GROT uttag i Värmlands Län : Extraction of Harvest residues in the County of Värmland

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Förrådsstyrning vid Kappa Kraftliner Piteå

Syftet med detta examensarbete är att föreslå åtgärder för att uppnå minskade kostnader för förrådshållningen vid Kappa Kraftliner Piteå. Åtgärderna skulle omfatta förslag på hur de förrådsförda artiklarna ska klassificeras. En modell för förrådsstyrning, baserad på artikelklassificeringen, skulle sedan tas fram. För att uppnå syftet har litteraturstudier inom ämnet gjorts och berörd och kunnig personal vid Kappa Kraftliner har intervjuats. En uppfattning av de förrådsförda artiklarna har skapats genom intervjuer samt observationer.

Stubbskörd : från modell till verklighet

In the near future we need to reduce the greenhouse gas emissions significantly for the benefit of the environment around us. The European Union has de-manded a variety of climate and energy goals to be achieved by year 2020, the ?20-20-20? targets. With these aims, The European Union means that we must reduce our emissions from fossil fuels and instead increase our renewable fuels. With stump harvest in the forest it?s possible to increase the use of renewable fuels and reduce our emissions from fossil fuels.

Skördeintensitetens inverkan på kolbalansen

Syftet med dessa simuleringar är att klargöra hur olika skördeintensiteter påverkar kollagret över tiden och därmed klimatet genom varierande grader av biomassauttag. I arbetet redovisas simuleringar på fastighetsnivå som gjorts i Heureka-PlanWise för en granskog med boniteten G30. Bakgrunden till detta är den pågående klimatdebatten, där oron ökar för ett förändrat klimat, orsakat av en allt högre halt växthusgaser i atmosfären. EU har ambitionen att förändra energimixen och ge förnybara energikällor en större plats. Bland annat har EU som mål att 20 % av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Resultatet visar att kollagret sjunker med ett ökat uttag av biomassa.

Kartläggning av uttag av läkemedel vid obstruktiv lungsjukdom: patienter i Jämtland 2000-2004 i åldern 20-29 år

Patienter som långtidsmedicinerar följer ofta inte sina läkemedelsordinationer. Följden kan bli ökad sjuklighet och ökade kostnader inom sjukvården. Detta problem är också känt vid medicinering mot obstruktiva sjukdomar som astma och kol. Syftet med denna studie har varit att studera följsamheten till läkemedel som används mot obstruktiva lungsjukdomar för åldersgruppen 20 till 29 år. Data till studien hämtades från den s.k.

Kartläggning av uttag av läkemedel vid obstruktiv
lungsjukdom: patienter i Jämtland 2000-2004 i åldern 60-69
år.

Patienters bristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande problem som resulterar både i merkostnader för vården och försämrat behandlingsresultat. Problemet har också visat sig gälla för läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern 60-69 år som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i % uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

HÖGT I TAK : En paneldatastudie av inkomsttakets effekt på mäns uttag av föräldrapenning.

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor..

Grovkrossning av stubbar : en produktivitetsstudie

The Swedish parliament has decided that Sweden should increase its usage of renewable fuel sources to a level of 50% of the total energy consumption in Sweden by the year 2020. One way to reach that goal may be to increase the usage of stumps as a bio-fuel. In Sweden stump harvesting is possible on about 5-10% of the total harvested area and thus contribute with 1,3 - 2,6 TWh per year. An increase stump harvest doesn't come without its drawbacks for the environment. When harvesting stumps a tracked excavator is used to pry the stumps from the ground and then cut the stumps into smaller pieces.

Vem utnyttjar vårdnadsbidrag? : En studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras..

Effekter av ?Rätt Metod Slutavverkning? och markförhållanden på skördad mängd GROT

Ökade uttag av avverkningsrester som grenar och toppar (GROT) och markskonande åtgärder vid drivning är ett aktuellt ämne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (Rätt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt består i att med en bra planering och ett gemensamt arbetssätt minimera markskador och få, generellt sett, ett högre uttag av GROT. Enligt Stora Enso förväntas konceptet även resultera i en högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. Analys på huruvida medelskotningsavståndet och bränsleförbrukningen påverkas av RMSA har tidigare gjorts. Men studier som analyserar GROT-uttaget har inte genomförts, då konceptet är relativt nytt. Studiens syfte var således att analysera hur volymen uttagen GROT påverkades av införande av RMSA i jämförelse mot den tidigare konventionella metoden.

Ändringar i övertidsregleringen : Innebörd och påverkan på skyddsombudens befogenheter

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

Efter 30 år med Föräldraförsäkring ? varför tar män ut mindre föräldraledighet än vad kvinnor gör?

Syftet med uppsatsen är att synliggöra den struktur som råder kring föräldraförsäkringen och granska varför män inte tar ut lika mycket föräldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker några av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förälder som tar ut mest föräldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av föräldrapenning både har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer väljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mäns lön, upp till socialförsäkringstaket, positivt på deras uttag av föräldraledighet, vilket är förvånande med tanke på Gary Beckers teori.

Utveckling av Verktyg för generering av Stubb- och Mockobjekt för C

Testdriven utveckling samt användning av enhetstestning är ett växande område. Vid användning av dessa tekniker är det önskvärt att kunna använda stubb- och mockobjekt för att ersätta en DOC(Dependent on Component).I dagsläget finns det ett verktyg hos Enea som genererar stubbar för C++-källkod. Examensarbetet består av att vidareutveckla detta verktyg i flera avseenden. Stöd för C-kod adderas till verktyget. För C-kod adderas även möjligheten att generera stubb- och mockobjekt.

Utveckling av Verktyg för generering av Stubb- och Mockobjekt för C

Testdriven utveckling samt användning av enhetstestning är ett växande område. Vid användning av dessa tekniker är det önskvärt att kunna använda stubb- och mockobjekt för att ersätta en DOC(Dependent on Component).I dagsläget finns det ett verktyg hos Enea som genererar stubbar för C++-källkod. Examensarbetet består av att vidareutveckla detta verktyg i flera avseenden. Stöd för C-kod adderas till verktyget. För C-kod adderas även möjligheten att generera stubb- och mockobjekt.

1 Nästa sida ->